Untouched

Och jag tror att mamma har rätt.
Jag kanske befinner mig i en
liten deprission, men det kanske
inte skulle vara så konstigt, eller?
Man kan ju inte alltid vara glad och
må toppen, även om jag försöker.

Nu ska jag typ krypa ner i sängen
och hoppas på att jag slipper känna
mig frusen där under.
Vi hörs, ciao!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0