Anger managment.
Du säger att du älskar mig,
du säger att du bara vill vara med mig,
du säger att du inte kommer låta något komma mellan oss,
du säger att du alltid kommer vara mig trogen,
du säger att du inte bryr dig om andra,
du säger att du skulle göra allt för mig,
du säger att du är den ända som får kalla mig älskling,
du säger att du bara är kompis med dom,
Du säger så mycket men menar så lite. Okej visst, du kanske "älskade" mig men aldrig så mycket att du orkade säga ifrån till alla andra. Aldrig så mycket som du påstod. Och sen att du säger att du inte klarar av att ha ett förhållande, men redan efter någon vecka eller två vill du bli tillsammans med henne. Jag förstår inte vad ditt problem är.. Vad har hon som jag inte har? Förstår verkligen ingenting. Jag va säkert bara en spelpjäs för dig. Kommer aldrig betyda något för dig, aldrig. Det gör ont att behöva inse att man blev kär i fel person, att man inte räcker till, att man inte är som hon som du bara väntar på att få sms ifrån hela tiden. Hon som du längtat efter under hela den tid vi haft tillsammans. Skulle inte förvåna mig om du låg och tänkte på hennen när vi låg i sängen och glodde på film, eller när vi satt på en biograf, eller när vi stog och gjorde mackor mitt i natten. Skulle inte förvåna mig om det va hänne du tänkte på när vi låg med varandra. Det smärtar att behöva inse att man inte är bra nog. Är man så totalt misslyckad som alla påpekat genom åren? Sådär ful och tjock .. Sådär konstig liksom, så olika alla andra. År av mobbning får en verkligen att må dåligt i sig själv, känna sig otillräcklig, ful, tjock, äcklig, tråkig. Folk pratar så mycket om självsäkerhet. Det är fan inte lätt att vara självsäker när man i många år hört hur folk viskat bakom ens rygg och sen skrikit det, när man sett hur alla blickar dras till en på ett dåligt sätt, och sen hur folk skrattat åt en. Vuxna säger bara att man inte ska ta åt sig, att man bara ska skita i dom, att man är vacker som man är, men när saker och ting upprepas om och om igen och ingen ser en och ingen hjälper en. Då orkar man inte mer. Du fick mig att må bra för en gångs skulle men det tog du ifrån mig i samma nafs som du gett mig det. Du fick mig att känna mig omtyckt för den jag är, att känna mig trygg men nu är jag nere på botten igen. Ruta ett. du gav mig mer än vad du tror. Den där lilla saken som folk tycker om att hacka på, den där lilla saken som ler så att alla ser att det inte stör henne men som sen ligger och hackar på sig själv om nätterna. Tårarna rinner mer och mer. Du gav en helt vanlig tjej, en helt vanlig liten tjock tjej en chans att se ytan men den va inte långvarig. Nu är hon på botten igen. Fastkedjad. Ingenting verkar vilja gå bra. Orken börjar försvinna. Lusten, den ska vi inte prata om. Hur mysigt det än är att bara ligga i sängen och kramas så finns det ingen större lust nu när det inte är med dig. Jag måste sluta tänka på dig så mycket men det går inte. Jag älskade verkligen dig. Du har påminnt mig om hur det va när man va liten, hur lätt det va att bara lämna någon för någon annan eller för att man inte hade lust längre. När man ville leka med någon ny. Jag förstår dig, men ändå inte. Det som skiljer sig från då är att nu mår man skit på riktigt. Glädjen försvinner och de undertryckta känslorna tar över. Folk frågar vad det är med en, varför ler du inte så som du brukar? Har det hänt något? Nej det har inte hänt något, det har hänt massor men det är mina problem. Ni kommer inte förstå. Man gör hela tiden sitt bästa för att göra alla andra glada, för att dom ska må bra. Man lägger ner så mycket tid på allt annat så man missar mycket som händer en själv. Man tänker att det är väl ingenting, han va en skitstövel. Det är bara att gå vidare. Nej. Det är inte att bara vidare, inte med allt det som finns där inne. Man måste ta sig tid att känna efter vad man orkar med och vad man vill. Skitstövel. Du krossade mig, jag va inte värd ett piss. Kärlek är ingen dans på rosor, det är en dans på taggtråd. Slyna, varför gjorde du såhär mot mig för? Du kommer aldrig kunna hitta någon som mig, kanske någon som är sämre kanske någon som är bättre. Men aldrig någon som mig. Om du någon gång hittar en tjej som släpper in dig och din kompis mitt i natten utan hennes föräldrars vetskap efter att ni har bråkat och sen tvättar era skor så inte blodet syns, och låter er sova hos henne, i henns rum, så vill jag veta det. Tårarna efter dig kommer inte sluta rinna och ärren du gett mig kommer leva kvar riktigt länge. Jag hatar dig. Du förstörde mig.
du säger att du bara vill vara med mig,
du säger att du inte kommer låta något komma mellan oss,
du säger att du alltid kommer vara mig trogen,
du säger att du inte bryr dig om andra,
du säger att du skulle göra allt för mig,
du säger att du är den ända som får kalla mig älskling,
du säger att du bara är kompis med dom,
Du säger så mycket men menar så lite. Okej visst, du kanske "älskade" mig men aldrig så mycket att du orkade säga ifrån till alla andra. Aldrig så mycket som du påstod. Och sen att du säger att du inte klarar av att ha ett förhållande, men redan efter någon vecka eller två vill du bli tillsammans med henne. Jag förstår inte vad ditt problem är.. Vad har hon som jag inte har? Förstår verkligen ingenting. Jag va säkert bara en spelpjäs för dig. Kommer aldrig betyda något för dig, aldrig. Det gör ont att behöva inse att man blev kär i fel person, att man inte räcker till, att man inte är som hon som du bara väntar på att få sms ifrån hela tiden. Hon som du längtat efter under hela den tid vi haft tillsammans. Skulle inte förvåna mig om du låg och tänkte på hennen när vi låg i sängen och glodde på film, eller när vi satt på en biograf, eller när vi stog och gjorde mackor mitt i natten. Skulle inte förvåna mig om det va hänne du tänkte på när vi låg med varandra. Det smärtar att behöva inse att man inte är bra nog. Är man så totalt misslyckad som alla påpekat genom åren? Sådär ful och tjock .. Sådär konstig liksom, så olika alla andra. År av mobbning får en verkligen att må dåligt i sig själv, känna sig otillräcklig, ful, tjock, äcklig, tråkig. Folk pratar så mycket om självsäkerhet. Det är fan inte lätt att vara självsäker när man i många år hört hur folk viskat bakom ens rygg och sen skrikit det, när man sett hur alla blickar dras till en på ett dåligt sätt, och sen hur folk skrattat åt en. Vuxna säger bara att man inte ska ta åt sig, att man bara ska skita i dom, att man är vacker som man är, men när saker och ting upprepas om och om igen och ingen ser en och ingen hjälper en. Då orkar man inte mer. Du fick mig att må bra för en gångs skulle men det tog du ifrån mig i samma nafs som du gett mig det. Du fick mig att känna mig omtyckt för den jag är, att känna mig trygg men nu är jag nere på botten igen. Ruta ett. du gav mig mer än vad du tror. Den där lilla saken som folk tycker om att hacka på, den där lilla saken som ler så att alla ser att det inte stör henne men som sen ligger och hackar på sig själv om nätterna. Tårarna rinner mer och mer. Du gav en helt vanlig tjej, en helt vanlig liten tjock tjej en chans att se ytan men den va inte långvarig. Nu är hon på botten igen. Fastkedjad. Ingenting verkar vilja gå bra. Orken börjar försvinna. Lusten, den ska vi inte prata om. Hur mysigt det än är att bara ligga i sängen och kramas så finns det ingen större lust nu när det inte är med dig. Jag måste sluta tänka på dig så mycket men det går inte. Jag älskade verkligen dig. Du har påminnt mig om hur det va när man va liten, hur lätt det va att bara lämna någon för någon annan eller för att man inte hade lust längre. När man ville leka med någon ny. Jag förstår dig, men ändå inte. Det som skiljer sig från då är att nu mår man skit på riktigt. Glädjen försvinner och de undertryckta känslorna tar över. Folk frågar vad det är med en, varför ler du inte så som du brukar? Har det hänt något? Nej det har inte hänt något, det har hänt massor men det är mina problem. Ni kommer inte förstå. Man gör hela tiden sitt bästa för att göra alla andra glada, för att dom ska må bra. Man lägger ner så mycket tid på allt annat så man missar mycket som händer en själv. Man tänker att det är väl ingenting, han va en skitstövel. Det är bara att gå vidare. Nej. Det är inte att bara vidare, inte med allt det som finns där inne. Man måste ta sig tid att känna efter vad man orkar med och vad man vill. Skitstövel. Du krossade mig, jag va inte värd ett piss. Kärlek är ingen dans på rosor, det är en dans på taggtråd. Slyna, varför gjorde du såhär mot mig för? Du kommer aldrig kunna hitta någon som mig, kanske någon som är sämre kanske någon som är bättre. Men aldrig någon som mig. Om du någon gång hittar en tjej som släpper in dig och din kompis mitt i natten utan hennes föräldrars vetskap efter att ni har bråkat och sen tvättar era skor så inte blodet syns, och låter er sova hos henne, i henns rum, så vill jag veta det. Tårarna efter dig kommer inte sluta rinna och ärren du gett mig kommer leva kvar riktigt länge. Jag hatar dig. Du förstörde mig.
Kommentarer
Trackback
